28 september 2008

Grande Finale på Mantorp

Jag har tyvärr missat två deltävlingar under säsongen på grund av mitt arbete, så jag måste säga att jag såg väldigt mycket fram emot att få sätta mig bakom ratten igen!

Jag kom ner till Mantorp väldigt tidigt på lördag morgon, hann inte iväg på fredagskvällen. Teamet hade som vanligt koll på allt, och frukostkaffet var godare än vanligt, min bil hade fått en nyrenoverad växellåda i sig, och såg sååå fin ut!

Vi hade 15min träning på morgonen, det var min chans att få känna in mig i bilen, det kändes bra, och balansen ok, även om jag inte pressade bilen jätte hårt.

Till kvalet hade vi ställt om bilen lite, jag var snabb i början på passet, men jag lyckades inte sänka mina tider ytterligare som vi hoppades efter ytterligare lite finjusteringar. På kvalets sista varv, kom jag igenom chikanen, och ser då att en bil snurrat i utgången och åkt ut på höger sida, döm då om min förvåning när denna bil kommer flygand baklänges över banan framför mig! Jag hade ingenstans att ta vägen, utan kraschade in i bilens högra bakdel.
Han lyckades fixa sin bil till starten på lördag eftermiddag, min bil såg ut som att jag kört rakt in i en telefonstolpe! Hela mittsektionen på fronten var borta! Ingen chans till start på lördagen, utan killarna fixar en verkstad i Flen med riktbänk som dom åker till.

När jag vaknar på söndag morgon är min kropp var väldigt öm efter lördagens smäll, jag hade ont i muskler som jag inte hade en aning om att jag hade, och en vänsterfot som hade svullnat ordentligt, då jag antagligen höll emot med vänster ben vid kraschen. Jag SMSar mekarna på söndag morgon vid 07.00, för att fråga hur det går, och får inget svar, då blev jag orolig!  Vid 07.30 kommer transportbilen med min bil in i depåområdet.

Jag kan bara TACKA hela gänget som fixade till bilen, dom fick inte sova en blund, utan jobbade absolut hela natten för att bilen skulle kunna stå på startlinjen i säsongens sista race!
TACK SNÄLLA, NI ÄR FANTASTISKA!

Jag fick starta absolut sist, som bil nummer 30, inte ens på start o mål rakan, utan 90grader runt hörnet! Men jag var på startlinjen i alla fall!

Starten går, och jag kommer iväg sist, har inte en chans att ta någon direkt i starten. Alla bilar kommer igenom första vänstern, men sen krokar några ihop i Parisen, jag får nästan stanna helt då bilar kommer baklänges hitan och ditan över banan, men jag missar alla i alla fall, och kan fortsätta min jakt. Inställningarna på bilen är självklart inte de bästa, och jag har ordentligt svårt att få bilen att svänga in i de snabba kurvorna på banan, men jag får göra en del omkörningar, och en del klarar inte av att stanna kvar på banan, så i mål har jag kommit upp på en 17e plats, inte helt fy skam med de förutsättningar vi startade dagen med!

Det känns som om jag har fått utveckla mig som förare tillsammans med Palle Strand och hans gäng av mekaniker under denna säsong, och för det vill jag tacka så hemskt mycket. Det har varit en kul och händelserik första säsong tillsammans, och jag hoppas att vi skall jobba tillsammans för att utvecklas ännu mer nästa säsong, jag vet att vi har beställt en ny bil i alla fall!

TILL ALLA SPONSORER, MEKANIKER, CATERING & TREVLIGHETSMAKARPERSONER, HASSE SIMONSSON OCH INTE MINST PALLE:

TACK FÖR I ÅR!

/Poker